Kampen mot finansiell brottslighet fortsätter att innebära stora utmaningar för tillsynsmyndigheter och organisationer världen över.
Penningtvätt uppskattas till 2-5% av global BNP, vilket motsvarar upp till 1,87 biljoner euro varje år.*
I den här artikeln reflekterar Dan Sjöholm, grundare av Trapets år 2000 och numera Chief Strategy Officer, över arbetet mot penningtvätt genom åren, de vanligaste utmaningarna samt de lärdomar som han har kunnat dra inom detta komplexa område.
Hur bekämpas penningtvätt idag
För ungefär 15 år sedan infördes EU:s tredje penningtvättsdirektiv, vilket innebar en betydande utvidgning av tillämpningsområdet och kraven i bestämmelserna om bekämpning av penningtvätt.
Förändringen påverkade många företag, inte bara inom den finansiella sektorn utan även inom andra branscher som ansågs kunna utnyttjas för finansiell brottslighet.
Sedan dess har bekämpning av penningtvätt fortsatt att utvecklas, med nya regler, standarder och praxis.
De kriminellas hot och metoder har också blivit mer sofistikerade och varierande, vilket kräver lagstiftarnas ständiga vaksamhet och anpassning.
Företagen behöver fortfarande hjälp med att följa och förstå de regler och skyldigheter som gäller för att kunna bekämpa ekonomisk brottslighet på ett effektivt sätt.
Utmaningarna kvarstår och blir ännu större på grund av fyra huvudfaktorer:
- Komplexa regelverk gör att kostnaderna för att implementera och underhålla de verktyg som krävs blir högre;
- Bristen på kvalitativ och relevant data;
- Manuella och repetitiva processer;
- Införandet och användningen av ny teknik, som till exempel artificiell intelligens och maskininlärning.
Så kan framtiden för bekämpning av penningtvätt se ut
Dan Sjöholm kartlägger fyra viktiga områden som måste ses över för att få på plats effektiva åtgärder mot penningtvätt:
1. Minska systemberoendet
Företagen kommer att försöka minska sitt beroende av interna och externa parter för bekämpning av penningtvätt och kundkännedom.
Det kommer att kräva mer flexibilitet och självständighet från programvaruleverantörer som Trapets, men även från företagen och användarna som hanterar och uppdaterar sina system och processer.
2. Använda av data på nya sätt
Företagen måste utnyttja fler datakällor, både från sina egna kunder och externa leverantörer. Det leder till högre träffsäkerhet som i sin tur leder till en bättre förmåga att bekämpa penningtvätt.
Att proaktivt använda data i sin transaktionsmonitorering och riskbedömning kommer att vara avgörande för att ligga steget före.
3. Automatisera AML-processerna
Företagen måste sträva efter att implementera mer automatisering i sin verksamhet, inom områden som till exempel kundkännedom och utredning av larm och rapportering, för att minska tiden och resurserna som läggs på efterlevnadsarbetet.
4. Använda artificiell intelligens och maskininlärning
Företagen måste fortsätta att experimentera med och införa tekniker för artificiell intelligens och maskininlärning i sina lösningar mot penningtvätt, särskilt för mönsterigenkänning och avvikelsedetektering.
Även om dessa tekniska innovationer erbjuder stora möjligheter måste företagen se till att de lever upp till kraven på transparens, förklarbarhet och ansvarsskyldighet gentemot tillsynsmyndigheterna och sig själva.
Sammanfattningsvis
Även om betydande framsteg har gjorts mot finansiell brottslighet under de senaste åren, så återstår mycket arbete.
Företagen måste fortsätta att förnya och anpassa sina lösningar för bekämpning av penningtvätt för att hålla jämna steg med den finansiella brottslighetens föränderliga landskap.
Genom att anamma ny teknik, automatisera sina AML-processer och använda data på nya sätt kan företagen effektivisera och strukturera efterlevnadsarbetet och samtidigt förbättra sin förmåga att förebygga och upptäcka finansiell brottslighet.
Hur framgångsrikt arbetet mot penningtvätt kommer att bli beror på samarbetet mellan olika intressenter, från tillsynsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter till företag och teknikleverantörer.
Källor:
*Europol crime areas: Money Laundering
