Den organiserad brottsligheten blir allt mer tekniskt avancerad - hur kan bankerna stoppa det?

Organiserad brottslighet utgör en stor utmaning för finansinstitut i Storbritannien (och i resten av världen), eftersom den snabbt kan få inflytande och hota det finansiella systemets integritet.

Brottslingar kan enkelt få tillgång till mekanismer för finansiell brottslighet, till exempel komprometterad data som finns på dark web eller AI-verktyg och deep fakes som används för att lura andra och utge sig för att vara offer.

Så vad kan banker och andra finansinstitut göra för att minimera riskerna med organiserad brottslighet?

I den här artikeln delar Joe Biddle, UK Market Director, med sig av sina erfarenheter av hur företag bättre kan skydda sig själva och sina kunder. Han har arbetat på samtliga brittiska kreditupplysningsföretag med fokus på reglerade finansmarknader.  

1. Kombinera mänsklig kunskap med nya tekniska lösningar

Det är sannolikt känt vid det här laget att finansinstitut behöver avancerad teknik mer än någonsin för att effektivt bekämpa finansiell brottslighet. Brottslingar är redan uppdaterade med den senaste tekniken, särskilt inom generativ AI och deepfakes. Det finns dock ofta ett glapp mellan teorin och praktiken, eftersom bankerna släpar efter när det gäller att införa de senaste tekniska innovationerna.

I Storbritannien är det till exempel bara 1 av 5 finansiella tjänsteföretag som konsekvent kontrollerar om nya kunder är föremål för sanktioner eller är politiskt exponerade personer (PEP).

Denna situation kan göra enskilda personer mer sårbara för organiserade brottsgrupper som är föremål för sanktioner från nationella och internationella myndigheter, liksom för PEP:er som kriminella organisationer kan utöva påtryckningar på.

Organiserad brottslighet fokuserar vanligtvis på specifika mål, ofta förmögna individer eller organisationer med ekonomiska problem som kan vara mer mottagliga för samarbete eller utpressning. Lösningen är enkel: implementera verktyg för att automatisera denna screeningprocess och se till att den genomförs regelbundet.

“För att bekämpa organiserad brottslighet inom finansvärlden krävs ett mångfacetterat angreppssätt som även utnyttjar annan avancerad teknik. Till dessa hör big data och prediktiv analys, datakryptering, nätverksanalys, geolokalisering och geofencing, biometrisk autentisering, multifaktorautentisering och programvara för röstigenkänning” säger Joe Biddle. 

2. Utför utökad kundkännedom mot högriskaktörer

När det uppstår misstankar om en potentiell aktör måste finansinstituten genomföra ytterligare kundkännedomsutredningar för att upptäcka eventuell brottslig verksamhet.

Detta steg saknas dock ofta i organisationernas kundkännedom. Ofta misslyckas man med att koppla samman olika datakällor och beteenden för att fullt ut förstå kundernas risknivå.

En helhetssyn på kunden kräver att man integrerar nya informationskällor för att upptäcka oseriösa aktörer. Finansinstituten bör ha experter inom bekämpning av finansiell brottslighet som kan hitta rätt information, göra grundliga analyser och koppla samman datakällor för att fastställa misstänkt kundaktivitet och eventuellt använda AI för att hjälpa till med mönsteranalys.

Romansbedrägerier på nätet visar vad som händer när banker och andra finansinstitut saknar information. Även om dessa nätverk främst drivs från ett annat land använder de ofta Storbritannien som bas, delvis på grund av landets slappa process för företagsregistrering. Att vissa fastigheter används illegalt för att driva dessa kriminella företag är ofta känt av brittiska myndigheter, men det vidtas inte tillräckliga åtgärder för att reagera.

“Institutioner kan skydda sig genom att till exempel skaffa företagsuppgifter som kan hjälpa till att identifiera om ett företag är ett skalbolag. En annan del av den skärpta aktsamheten kommer in när ett företag eller en person kan komma att utsättas för utpressning. Finansinstitut kan belysa om kunder har ekonomiska svårigheter och till exempel sätter in mycket mer pengar än vad de uppskattar att de tjänar.” 

3. Förbättra branschsamarbetet 

Bristen på samarbete mellan finansinstituten är ett stort hinder för att bekämpa organiserad brottslighet.

Helst bör finansinstituten gå samman för att dela med sig av bästa praxis, tillåta säkra kanaler för visselblåsning eller dela med sig av underrättelser som enskilda institut inte kan sammanställa på egen hand.

Det kan handla om information som kan hjälpa till att upptäcka organiserade gruppers modus operandi-mönster eller korsreferenser av data med databaser och svarta listor för att avslöja kända kriminella aktörer.

Även om informationsutbyte ofta ses som omöjligt att genomföra på grund av stränga lagar om dataskydd och banksekretess är det faktiskt möjligt - ett bra exempel är den brittiska försäkringsbranschen.

"Under de senaste åren har den brittiska försäkringsbranschen blivit mycket mer samarbetsvillig när det gäller datadelning och bedrägeribekämpning. Om ett företag placerar en känd bedragare i det branschgemensamma Insurance Fraud Register (IFR) svartlistas de automatiskt av 80% av försäkringsmarknaden.”

Banker och institutioner kan börja med att organisera sin egna data. Ofta finns intern information i olika äldre system som inte är kopplade till varandra. Genom att flytta till en leverantör av en heltäckande bankplattform och påbörja en dataövergång kan bankerna bättre analysera sina data internt och tillsammans med andra institutioner.

Sammanfattningsvis

Oavsett om det handlar om organiserad brottslighet, romansbedrägerier eller enskilda bedragare har vi en imponerande mängd resurser till vårt förfogande för att motverka dem.

Men vi måste inse hur brådskande det är och sätta dem i verket.