Hur man identifierar marknadsmanipulation: 5 praktiska exempel

Marknadsmanipulation kan uttrycka på olika sätt, till exempel i form av ”layering”, ”marking the close” och ”pump and dump”, vilket gör det svårt för många organisationer att upptäcka och förhindra sådan verksamhet.

I den här artikeln går vi igenom praktiska exempel på marknadsmanipulation för att bättre förstå hur detta brott uppstår och dess potentiella inverkan på finansbranschen och investerare. 

Vad är marknadsmanipulation?

Marknadsmanipulation är en brottslig handling som innebär att man försöker vilseleda marknaden genom att ge falska eller vilseledande signaler om finansiella instruments utbud, efterfrågan eller priser. Det kan också ske indirekt genom att sprida falsk eller vilseledande information om ett börsnoterat bolag. 

5 exempel på marknadsmanipulation och hur man identifierar dem 

Innan vi går in på de praktiska exemplen ska vi förklara vad varje del av lösningen för Trapets Market and Trade Surveillance indikerar i de grafer som visas:

Den röda färgen representerar säljsidan och den blå färgen budsidan. Den svarta färgen däremellan är spreaden.

De vita rutorna och trianglarna är offentliga affärer och de gröna rutorna är de affärer som vi har markerat, vilket innebär att det kan vara alla affärer eller för en specifik aktör.

Staplarna under grafen visar volymen, medan de gula trianglarna är de utlösta varningarna. 

1. Repeteadly changing last paid 

Att öka budet, eller som vår alert trigger heter, repeteadly changing last paid, innebär att man lägger in handelsorder som ökar budet (eller minskar erbjudandet) för ett finansiellt instrument för att öka (eller minska) dess pris.  

Ett exempel på repeteadly changing last paid:

• Denna aktör ändrar senast betalt genom mindre köpeaffärer, vilket de gula pilarna visar.  
• Handelsmönstret är systematiskt och det är svårt att se ett kommersiellt syfte bakom dessa affärer annat än att höja priset (courtaget utgör i många fall en stor del av den totala omsättningen för aktörens aktivitet under dagen).  
• Ju större prisrörelsen är för varje affär, desto mer vilseledande kommer affärerna att framstå för andra aktörer på marknaden.   

2. Layering

Layering innebär att flera eller stora handelsorder läggs, ofta långt från det aktuella marknadspriset, för att genomföra en affär till ett mer fördelaktigt pris. Efter att affären har utförts tas de återstående orderna som inte är avsedda att utföras bort.  

Ett exempel på layering:

• Aktören lägger flera order som flyttar köp- eller säljsidan, vilket visas av de gula pilarna i exemplet nedan.  
• På så sätt luras motparterna att lägga order till priser som är mindre gynnsamma för dem. Layering-aktören drar sedan nytta av dessa order, vilket innebär att köpa eller sälja till mer gynnsamma priser, vilket de grå pilarna visar.  
• Efter dessa affärer annullerar layering-aktören de fiktiva ordrar som lades utan avsikt att faktiskt handlas på.  
• Detta beteende vilseleder andra att agera på order som visar en ökning av köp- eller säljsidan i orderboken som är fiktiva. 

3. Pump and dump 

Pump and dump innebär att man tar en lång position i ett finansiellt instrument, ägnar sig åt ytterligare köpaktiviteter och/eller sprider falsk positiv information om instrumentet för att höja priset och locka andra köpare. Den långa positionen säljs sedan av när priset är artificiellt uppblåst.  

Ett exempel på pump and dump:

• Aktören köper aktien med aggressiva, mindre budorder som driver upp priset. Därefter fortsätter aktören att lägga budorder, vilket ger vilseledande signaler till marknaden om att det finns en växande efterfrågan på aktien. När andra aktörer börjar handla med aktien annullerar aktören budorderna och börjar sälja.  
• Aktören har genom sin handelsaktivitet startat en tillfällig uppåtgående trend och sålt aktien till ett mer fördelaktigt pris.  

4. Vilseledande signaler (Partial execution, intraday or ramping)  

Partial execution, intraday or ramping kan sammanfattas som handlingar som orsakar falska, vilseledande priser eller signaler om ett finansiellt instruments utbud, efterfrågan eller pris.  

Ett exempel på partial execution, intraday or ramping:  

• De gula pilarna visar att aktören först pressar upp aktiekursen, medan den sista delhandeln är mindre och ökar aktiekursen ytterligare. Nästan omedelbart därefter lägger aktören en större säljorder till en lägre limit än den sista partiella handeln.  
• Det är svårt att se något kommersiellt syfte med dessa mindre köpeaffärer när aktören har lagt en större säljorder till en lägre limit än de tidigare köpeaffärerna.  
• Syftet med dessa affärer är att vilseleda andra aktörer på marknaden för att aktören ska kunna sälja till ett mer fördelaktigt pris. 

5. Marking the close  

Marking the close innebär att ett finansiellt instrument köps eller säljs vid en referenstidpunkt för handelssessionen (till exempel öppning, stängning, avveckling) för att påverka referenspriset.  

Ett exempel på marking the close:  

• En aktör köper aktier strax före eller under stängningen för att höja aktiekursen. Detta är vilseledande för andra aktörer på marknaden.  
• Aktörer kan påverka NAV för en förvaltad fond till sin egen fördel. Detta är ett av många möjliga scenarier för när marking the close kan användas. 

Slutsats

Marknadsmanipulation är ett allvarligt brott som kan få betydande konsekvenser för finansmarknaderna och investerarna. Det handlar om avsiktliga försök att vilseleda marknaden genom falska signaler eller falsk information, och det kan ske genom direkta handelsaktiviteter eller genom att sprida falsk eller vilseledande information.

Att känna igen vanliga indikatorer på marknadsmanipulation och förstå motiven bakom ett sådant beteende är avgörande för marknadsövervakningen och investerarskyddet.

Genom att hålla sig vaksamma och informerade kan marknadsaktörerna arbeta för att upprätthålla integriteten och rättvisan på finansmarknaderna.