Allt handlar om hastighet i arbetet mot finansiell brottslighet.
Kriminella nätverk agerar snabbare än någonsin och använder AI-drivna verktyg för att flytta medel över gränser på några sekunder. Direktbetalningar blir standard i Europa. Samtidigt skärper tillsynsmyndigheter sina krav och kunder förväntar sig smidiga transaktioner utan att säkerheten äventyras.
För finansiella institut innebär detta en ny verklighet: batchkontroller och fördröjda granskningar är inte längre tillräckliga.
När betalningar genomförs på några sekunder måste även regelefterlevnadsbeslut ske i samma tempo.
Realtidsscreening förändrar detta. Genom att integrera sanktions- och AML-kontroller direkt i betalningsflödet kan institut granska, bedöma och fatta beslut innan en transaktion genomförs.
För att förstå vad denna förändring innebär i praktiken bad vi Liza Ivinskaia, Product Owner på Trapets, dela sina insikter om varför realtidsscreening av transaktioner har blivit avgörande och hur finansiella institut kan anpassa sina operativa modeller.
Varför har realtidsscreening av transaktioner blivit nödvändigt?
Realtidsscreening har gått från att vara en teknisk förbättring till att bli en affärskritisk kontroll.
När betalningsflöden rör sig mot omedelbar behandling måste institut förhindra sanktionsöverträdelser och samtidigt upprätthålla effektiva och ändamålsenliga regelefterlevnadsramverk.
Granskning och beslut om en transaktion ska stoppas, frisläppas eller eskaleras måste ske före genomförandet för att förhindra förbjudna transaktioner och undvika onödiga förseningar för legitima betalningar.
Hur ser det regulatoriska landskapet ut och vilken roll fyller realtidsscreening?
Det regulatoriska landskapet skärps inom sanktioner, AML/CTF och betalningar, samtidigt som betalningar blir omedelbara. Det lämnar inget utrymme för batchkontroller.
Flera regelverk illustrerar denna utveckling:
- EBA/GL/2024/15 ställer krav på betaltjänstleverantörer (PSP) och leverantörer av kryptotillgångstjänster (CASP) att upprätthålla effektiva kontroller vid överföring av medel eller kryptotillgångar. I praktiken innebär detta screening och beslut i överföringsögonblicket.
- EU-förordning 2023/1113 (FTR) utvidgar överföringskontroller till vissa kryptotillgångstransaktioner och förstärker kontroller på överföringsnivå, vilket driver branschen mot realtidsverkställighet.
- AMLR (EU) 2024/1624, artikel 71, kräver att finansiella institut avstår från att genomföra transaktioner när misstanke uppstår. Vid direktbetalningar är det enda praktiska sättet att uppfylla kravet att upptäcka och fatta beslut före genomförandet.
- Globalt betonar FATF:s standarder för riktade finansiella sanktioner att frysning ska ske utan dröjsmål. Tillsammans med snabbare betalningsflöden driver detta tillsynsmyndigheter och institut mot realtidsnära screening och operativa kontroller.
- Utanför EU visar OFAC:svägledningför direktbetalningssystem tydligt att sanktionskontroller måste vara effektiva även när betalningar genomförs omedelbart.
Vad innebär realtidsscreening i praktiken?
Realtidsscreening av transaktioner blir en integrerad del av betalningsflödet.
Granskning och beslut måste ske innan betalningen frisläpps, vilket kräver:
- tät integration med befintliga betalningssystem
- koppling till ärende- och arbetsflödesverktyg
- tydliga operativa rutiner
Det innebär också en medveten balans mellan hastighet och kontroll.
Som Liza uttrycker det:
Finansiella institut behöver kontroller som kan stoppa eller eskalera verkliga risker utan att skapa onödig friktion eller påverka legitima transaktioner.
I praktiken krävs även hög operativ beredskap, inklusive:
- tydliga regler för stopp/frisläpp/eskalering
- spårbarhet och revisionsunderlag
- teknisk och operativ motståndskraft
Beslut fattas under strikta latenskrav och påverkar direkt om betalningen genomförs.
Vad bör företag beakta vid införande av realtidsscreening?
1. Balans mellan detektionsrisk och falska positiva
Falska positiva träffar är särskilt kostsamma i realtid eftersom de direkt fördröjer betalningar.
Företag bör:
- definiera acceptabla nivåer av friktion
- tillämpa riskbaserade och stegvisa kontroller
- kontinuerligt följa upp precision och träffsäkerhet
2. Hantera datakvalitet i betalningsmeddelanden
Realtidsbeslut baseras ofta på betalningsmeddelanden där motpartsuppgifter inte är utformade för högprecision-screening.
Det kräver strategier för:
- dataanrikning
- normalisering
- hantering av alias
- tydliga reservrutiner vid ofullständig information
Annars riskerar screeningen att bli brusig och felbenägen.
3. Förstå kraven för SEPA Instant
För SEPA Instant fokuserar EU på att bevara betalningshastigheten samtidigt som sanktionskrav upprätthålls.
Det innebär:
- omedelbar omscreening vid nya sanktionslistor
- minst daglig kundscreening
- snabb operativ spärr av konton vid behov
Som Liza påpekar:
Den operativa modellen måste hantera listuppdateringar effektivt, säkerställa kundomscreening och möjliggöra snabba kontospärrar – inte enbart transaktionsvis kontroll.
4. Anpassa flöden för kryptotransaktioner
När en kryptotransaktion väl är signerad och sänd kan den vara svår eller omöjlig att stoppa.
Effektiva sanktions- och AML-kontroller kräver ofta:
- screening före signering
- användning av travel rule- och KYC-kontext
- ändamålsenliga verktyg för kryptoscreening
EBA:s riktlinjer omfattar uttryckligen kryptotillgångsöverföringar via CASP:er, vilket förstärker behovet av anpassade processer.