Vilka är de olika stegen i penningtvättens livscykel?

Penningtvätt är ofta en noggrant orkestrerad process där illegala pengar får en ny, respektabel fasad. 

Att förstå hur smutsiga pengar rör sig genom systemet och till sist ser ut som helt legitima tillgångar är avgörande för att kunna upptäcka och stoppa brottsligheten i tid. 

Här guidar vi dig genom de tre huvudstegen i penningtvättens livscykel och hur du kan lära dig att avslöja dem.

1. Placering – första steget i penningtvätt

Det första steget, kallat placering (placement), innebär att olagligt intjänade pengar förs in i det finansiella systemet. Syftet är att påbörja processen att dölja pengarnas ursprung.

Vanliga metoder för placering består av:

• Insättning av kontanter på bankkonton via små, återkommande belopp.
• Användning av kontantintensiva företag (till exempel restauranger eller tvätterier) för att maskera illegala intäkter som legitima.
• Köp av tillgångar som fastigheter, lyxvaror eller fordon mot kontant betalning.
• Smurfing – det vill säga att större summor delas upp i många små transaktioner för att undvika rapporteringsgränser.

Placering är ofta den mest riskfyllda fasen för penningtvättaren, eftersom pengarna fortfarande kan kopplas direkt till brottslig verksamhet.

2. Layering – skapa distans mellan pengar och brott

När pengarna väl är inne i det finansiella systemet börjar nästa steg: layering. Här används komplexa transaktioner för att bryta sambandet mellan pengarna och deras olagliga ursprung.

Typiska tekniker för layering är:

• Snabba överföringar mellan flera bankkonton, ofta över landsgränser.
• Investeringar i komplexa finansiella instrument, fonder eller värdepapper.
• Användning av brevlådeföretag och offshorebolag för att skapa anonyma ägarstrukturer.
• Växling mellan olika valutor och tillgångsslag för att försvåra spårning.

Layering syftar till att skapa förvirring, dölja spåren och göra det så svårt som möjligt för myndigheter och banker att följa pengarna tillbaka till deras ursprung.

3. Integration – making illicit money appear legitimate

Det sista steget i penningtvättens livscykel är integration. Här förs pengarna tillbaka till ekonomin på ett sätt som får dem att framstå som legitima inkomster eller investeringar.

Exempel på integrering:

• Investering i fastigheter, företag eller aktier.
• Finansiering av nya verksamheter som täckmantel för den illegala vinsten.
• Lån och kreditupplägg där pengar används som säkerhet.
• Öppning av nya konton och investeringar i lågkontrollmiljöer.

När pengarna är integrerade blir det mycket svårt att spåra deras ursprung, vilket gör detta steg särskilt farligt ur ett anti-penningtvättperspektiv.

Läs mer: 22 varningssignaler för penningtvätt – med exempel

Exempel på ett komplett penningtvättsupplägg

Tänk dig ett narkotikasyndikat som tjänar miljontals kronor i kontanter. 

För att få in pengarna i det finansiella systemet köper de en kedja med små restauranger och butiker, verksamheter där kontanter är en naturlig del av vardagen. 

Genom att redovisa överdrivna dagskassor blandar de smutsiga pengar med riktiga intäkter. I nästa steg, skiktningen, delas pengarna upp i mindre belopp som förs mellan olika konton i flera länder, investeras via brevlådeföretag i skatteparadis och delvis växlas till kryptovalutor eller exklusiva tillgångar som konst och smycken.

När pengarna till sist integreras används de för att köpa lyxfastigheter och gå in i till synes seriösa affärsprojekt och framstår därmed som helt lagliga vinster. 

Utan effektiva kontrollsystem riskerar dessa pengar att smälta in obemärkt i den vanliga ekonomin.

Sammanfattning: så bryter du penningtvättens kedja

Genom att förstå stegen: placering, layering och integration, kan ditt företag bättre identifiera misstänkta aktiviteter i ett tidigt skede och därmed minska risken för att utnyttjas i penningtvättsupplägg.

Vill du veta hur Trapets kan hjälpa dig att bygga ett effektivt försvar mot penningtvättens alla stadier Läs mer om vår lösning gför transaktionsmonitorering.